Vet ej vad jag ska göra, han fick åter igen ett utbrott här ikväll!
Jag sitter här o gråter just nu. Och svär över det där jävla svinvaccinet jag var inställd att vi inte skulle ta den.
Vi hade tid för den alla tre en Fredag o på Onsdagen hade jag ett avgörande samtal med våran husläkare då sonen har astma o får svårt o andas vid ansträngning mm han sa det inte rakt ut men lyssnade man mellan raderna så tyckte han att jag var en idiot om vi inte tog den. Han hade vid ett tidigare tillfälle skrivit ut tamiflu åt oss som jag hämtat ut. Men jaja det är väl bäst att vi tar den då.
Jag har så otroligt svårt för o förstå efter vaccinet så är det precis som en liten jävul har flyttat in i han!
Nu ikväll så blev han så arg för att han inte fick köpa ett spel till datorn som är från 18 år. Jag talade om för honom att den diskutionen har vi haft förut att det är för intet dom har åldersgräns.
Han tjatade o tjatade till slut så tog han ett damsugarrör o började vifta med o slog till mig över armen. Jag höjde inte rösten åt han en enda gång pratade lugnt o sansat med han o försökte få han på andra tankar men inget hjälper han slår till mig ytterligare 2 ggr så nu har jag 2 mindre bulor o en större vid armbågen.
Jag har märkt vid tidigare vaccinationer senast den i femman då att han har blivit aggresiv några dagar isamband med vaccinationerna men sen så har det slutat. Han kallar mig både det ena o det andra tjackhora kärringjävul fitta mm. Jag vet att det är fruktansvärt o jag känner mig så maktlös jag känner ju inte ens igen han känns det som.
Sen bryter han ihop o säger att han är ledsen o att han vet att man inte gör så mot sin mamma.
Jag bara håller om honom o vi gråter båda två. Och jag påpekar hur viktigt det är för att han ska få den hjälp han behöver för han vill ju ha hjälp som han säger. Att han fortsätter med dom här testerna på bup, o de ska han göra med säger han. Så som jag känner just nu så är det att han har ADHD som blev kraftigt förvärrad efter svinvaccineringen. Min magkänsla sa ju nej, att jag inte litade på den, troligtvis något jag kommer få ångra för resten för mitt liv!!!!
Satt o läste igenom journalerna som skrivits o som jag skrev tidigare så kan man bli mörkrädd. Här sitter jag som har gjort allt för honom o mer därtill. Dom har inte lyssnat på mig bara kommenterat hur viktigt det är att det görs en utredning på han som jag har sagt. Alltså jag känner mig så maktlös jag läser ju hur dom har tolkat mig. DET ÄR SKAMLIGT. Men än är inte sista ordet sagt i detta men först ska min grabb få komma på fötter igen!
Jag vet att han inte rår för det när han blir så arg!
Nu ska jag försöka o lägga mig o sova om jag nu kan det!
Gonatt